hmm . . sen i söndags har jag haft ont i halsen, men jag trodde bara att det var det vanliga att ha ont i halsen lite då & då. Men det blev värre & jag fick feber, så jag började förstå att det var något annat.

Jag har inte haft tid att blogga & ingen ork heller, så det är därför jag inte har bloggat på ett tag.

Du har varit borta i en evighet, kom hem nu!

Jag älskar kossor!

Hästveda Orienteringsklubb hade tävling i dag, så jag fick gå upp tidigt & sätta upp resultat med bästavän & Rebecka, lagom jobbigt faktiskt! Efter det stack jag hem & tog lite kort på mina söta små kossor! 

Vi bestämde oss för att sticka ut till den nyfödda kalven innan maten, ohyes! 

Mitt påsklov började riktigt bra! 
Kvällen igår spenderades med bästavän & Johanna Olsson, åt tacos & hade det mysigt! (: 
Snart blir det grillning med bästavän, great!

5 år sen du lämnade oss!
5 år sen jag sa mitt sista hejdå innan jag gick ut genom din dörr för sista gången. 5 år sen jag gav dig en sista kram.
5 år har gått sen du sa jag älskar dig Emelie, vi ses snart igen.

Jag kan inte säga att jag vet hur det kändes att sitta i en rullstol med assistenter som tog hand om en som att man inte kunde göra något själv. Men jag kan tänka mig hur det kändes. Jag kan inte säga hur det kändes när jag låg där i kuvösen och var på liv och död, jag vet inte hur du kände, och jag kommer aldrig få veta.

Jag kan inte säga att du var perfekt för du var långt ifrån. Som alla andra så gjorde du också misstag, men kanske lite för många.
Jag kommer aldrig få veta hur det känns att bo tillsammans med min familj d.v.s. min mamma, pappa och syster. Aldrig!
Den du svek så enormt mycket svek mig. Och det är pga dig, det är ditt fel. Men jag har inte förlåtit dig och kommer nog aldrig göra faktiskt. Men det spelar nog ingen roll just nu. Jag visade nog inte min kärlek till dig tillräckligt för att du skulle förstå, förstå att jag faktiskt älskar dig. Allt är försent och det kommer inte att ändra sig.

När jag såg dig några timmar efter allt, höll dig i dina blåa kalla händer så kunde jag förstå hur jobbigt du faktiskt hade haft det. Du kämpade dig igenom allt, du ville att allt skulle bli bra. Du visade alla din kärlek, men jag, jag fick den allra största kärleken. Jag önskar att jag hade gett mer tillbaka, du var trots allt min mamma och kommer alltid att vara det. Nu är jag 17 år och förstår fortfarande inte allt, jag vet faktiskt inte om jag vill veta, jag vill inte veta hur många du sårade, hur många som fick sitt hjärta krossat pga dig.

Det finns så mycket jag skulle vilja säga, men vet helt seriöst inte om jag klarar det.
Jag minns allt, jag vaknar varje natt vid klockslaget då du lämnade oss.
Men det är ett tecken på att du finns med mig hela tiden!

Jag kommer aldrig att förstå hur det kunde bli såhär. 
Mina tårar faller för min saknad är så stark!

Jag gav aldrig upp när du försvann, jag älskar dig Mamma! ♥

Efter att ha cyklat till bussen i morse & sen haft en redovisning & ett matteprov så sticker jag nu till fiinaste! ♥

Min kväll igår var helt underbar!




Jag badade faktiskt mina fötter, inte ett dugg kallt! :D

När finaste hade åkt hem så fick jag riktigt tråkigt.

Det var helt underbart! ♥

Idrotten i dag blev inte som planerat, dvs att det inte blev något gym. Kortet hade tydligen gått ut & när vi fick reda på att det tog en timme att aktivera det igen så var det inte lönt. Så vi var tvugna att sticka tillbaka till skolan för att ha idrott där i stället.
Efter idrotten stack jag & bästavän till väla, hittade massa roligt & det var awesome!
När vi väl var klara där så började jag må riktigt dåligt, halsen gjorde ont, febern var på väg & aa . . skit!
Så nu ska jag slå på en film & se om jag kan bli bättre . . hatar seriöst att vara sjuk!

tack bästavän för att du ville följa med mig, looove! ♥

Alla 185 avsnitt av Andra Avenyn är nu sedda.
I morgon spenderas idrottslektionen på gymmet & efter det sticker jag & bästavän till Väla, great!

Jag vill inte krascha det finaste hjärtat ' ♥